Summering av årets segling

Är nu tillbaka i Stockholm lagom till att det första vintervädret drabbar staden med snöblandat regn och runt noll grader. Om man då ser tillbaka på årets segling så har den innehållit blandat väder men i huvudsak varmt och soligt. Det var under juli månad som Italien hade ovanligt många åskväder med kraftiga regn och vid ett tillfälle hagelskur. Men det blev bättre ju längre söderut vi kom och avslutningen med 35 grader varmt i luften och 29 grader i vattnet var inte så dumt.

Under året har jag för första gången seglat ensam längre sträckor, bland annat från Barcelona till Cagliari på Sardinien en sträcka på 420 sjömil och avslutningen runt halva Sicilien ca 250 sjömil. Totalt har vi tillryggalagt 1575 sjömil under 4 månaders segling. Det började med ett besök på Menorca och därifrån vidare till Sardinien. Sedan norrut efter Sardiniens ostkust upp till Korsika och norrut längs Korsikas kust till staden Bastia. Från Bastia tog vi oss över till Elba och från Elba till Toscanas kust. Därefter gick vi söderut längs Italienska kusten tills vi nådde norra Calabrien där vi satte kurs mot de Eoliska öarna med bland annat stopp vid Stromboli och Vulcano. Från Vulcano tog vi oss vidare till Sicilien där båten nu ligger för vintern i Licata på sydkusten.

Året har erbjudit fantastiska naturupplevelser och de främsta har varit bergen och naturen på Sardinien och Korsika, Elba, Pompeji och upplevelserna av vulkanaktiviteten på Stromboli och Etna.

Vinterhamnen i Licata visade sig vara ett mycket bra val inte enbart får det låga priset. Där finns många vinterliggare och det ordnas mycket aktiviteter.. Onsdag och fredag är det happy hour i baren på marinan, på söndagarna är det gemensam grillning med efterföljande Molke spel. Detta är ett spel som kan beskrivas som en blandning av kubb, biljard och dart. I söndags var vi 47 personer som deltog. Fredagen den 31 oktober anordnades en halloween fest som blev mycket lyckad, även den med stort deltagande. Vid sidan av dessa organiserade aktiviteter umgås man genom att besöka varandras båtar ta en drink tillsammans eller bjuda varandra på middag.

Är nu som sagt tillbaka i Stockholm och kommer att återuppta mitt bloggande när det i mars är dags att återvända till Sicilien.

Avslutar med lite bilder från en av söndagarnas grillningarna.

Lägesrapport från Licata

Hej igen. Har nu legat här i drygt en månad och hamnen börjar fyllas av andra vinterliggare. Det har kommit in många engelsmän och en del av dem har legat här tidigare. Här finns nu tre svenska båtar, en finsk och en norsk båt. Detta är det skandinaviska inslaget. I övrigt är det engelsmän, tyskar och fransmän som dominerar. De sociala aktiviteterna har också inletts. Dessa består bland annat av träffar varje onsdag och fredag kväll kl 19.00 i marinans bar/café för en stunds umgänge.

Igår var jag inbjuden till båtgrannen från England, Dave och hans fru Pauli, för en dags segling. Vi var 4 gäster, de övriga också engelsmän, som tog oss väster ut längs kusten till en ankrings vik där vi badade och bjöds på lunch. En mycket trevlig dag i fantastiskt väder.

Vädret har annars under en vecka varit ostadigt lågtrycksväder med rätt mycket regn och blåst. Men denna veckan är högtrycket tillbaka och vi har ca 30 grader varmt.

Avslutar med lite bilder från gårdagens segling.

 

Licata min vinterhamn

Ursäkta dröjesmålet. Jag lämnade Ragusa en dag tidigare än planerat på grund av kulingvarning på måndagen den 1 september. Börjar det blåsa vet man aldrig hur länge det kan pågå. Tog mig i lugnt väder till Licata där jag förtöjde i tilltagande västlig vind. Det kändes skönt att efter 4 månaders kringflackande ha förtöjt för vintern. Har efter 10 dagar i Licata bekantat mig lite med staden. Första dagen letade jag reda på postkontoret där jag efter 1 timmas köande med mängder av sicilianare fick mitt kuvert med valsedlar frankerat. På måndagen kom som prognosen sagt en kuling som varade i 3 dagar.

 Jag hälsade senare under dagen på i en annan svenskbåt i hamnen. Sandro, en göteborgare med italienskt påbrå, som haft sin bas på Sicilien i 6 år. De senaste åren hade han legat i Licata och var mycket nöjd. Fick en del tips om var man kunde få en del reparationer utförda. Dessutom visade det sig att han hade besök av en gammal klasskamrat som kom från Asperö i Göteborgs södra skärgård. Den ö där jag har en del av mina rötter och där jag och mina syskon har en fastighet som nästan är närmaste granne till denna asperöbo, som jag tyvärr inte fick namnet på innan han och Sandro åkte hem. Sandro är fortfarande yrkesverksam i handelsflottan och måste hem och jobba med jämna mellanrum.

Senare under veckan anlände ytterligare en svensk båt, en Nauticat 38 från Uppsala som heter Catten med Pelle, Marie och Milou som besättning ( Milou är en dvärgpudel). Eftersom Marie har en blogg som ingående beskriver Licata känns det lämpligt att hänvisa till denna för ytterligare information om staden, www.msycatten.blogspot.se . De har tillbringat en vinter i Licata och var nu på ett kortare besök men vi hade det trevligt tillsammans under några dagar. Jag blev bland annat bjuden på en utsökt middag ombord på Catten och lärde känna ett par från Holland som stannar över vintern. Catten lämnade hamnen i måndags med kurs mot Tunisien för övervintring.

Resten av tiden har jag ägnat åt tvätta upp både sängkläder och gångkläder, beställa ett nytt stävankare med kätting samt koppla av och läsa. Jag har tagit mina promenader i stan hittat badstranden mm. Bara ca 100 m från marinan ligger ett större köpcentrum med en mycket välsorterad livsmedelsbutik, vilket underlättar provianteringen. Man kan till och med köra kundvagnen ända fram till båten och det är praktiskt när man har mycket vatten att ta ombord.

Har också hittat en restaurang som har förrutsättningar att bli ett stamställe. Den heter Gulliver och har fantastiska musslor men också annan fisk, kött, pizza och pasta till mycket överkomliga priser. En middag med varmrätt, 2,5 dl vin, vatten och espresso med grappa kostar runt 15 euro.

Avslutar med några bilder från staden och stranden. Hänvisar i övrigt till Maries blogg, hon är tidigare nyhetsjournalist på Svenska Dagbladet och det märks på kvalitén på bloggen.

Porto Palo och Ragusa

Hej igen. Jag lämnade Siracusa tisdagen den 26 i solsken och svaga vindar. Vinden tilltog under eftermiddagen när jag rundade Siciliens sydöstra hörn, dessvärre var det sydliga vindar och motvind. Gick in i Porto Palo som är en bukt med en fiskehamn och ett mindre samhälle. La mig på svaj tillsammans med 4 andra båtar. Badade i 29 gradigt vatten och hade en skön kväll. Dagen efter blåste det upp och jag stannade kvar ytterligare en natt. När jag på torsdagen vaknade upp var det helt vindstilla och jag bestämde mig för att dra vidare västerut. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Ankaret satt fast stenhårt och var omöjligt att få upp, efter en timmas ihärdigt arbete gav jag upp och släppte ut all kätting och lämnade denna och ankaret kvar på botten.

När detta var avklarat satte jag kurs mot Ragusa. En badort 32 sjömil åt nordväst. Kom in där vid fyratiden och anvisades plats bredvid en annan svensk båt. En Hallberg-Rassy från Göterborg med ett par som hade legat i denna marina i 2 år. Det ligger ytterligare en svensk båt på bryggan mitt emot men den besättningen har jag inte träffat än. Har bestämt mig för att stanna här till måndag morgon den 1 september då jag tar mig till min vinterhamn i Licata.

Nedan lite bilder från Ragusa. Först båten vid bryggan, sedan strandpromenaden och playan. Det är fullt av folk på stranden eftersom det är 30 - 35 grader i luften och 29 i vattnet.

Vägen till Syracusa

Befinner mig nu i Syracusa eller Siracusa som det heter här. Vägen hit var dock något besvärlig. Jag lämnade Catania på tisdagen den 19 augusti i sol och måttliga vindar. Det handlade om sydostliga vindar och min kurs var sydostlig. Vid tolvtiden började det blåsa upp till 13 meter per sekund och det bildades en kraftig motsjö. Under dessa förhållanden blev farten lidande och jag gjorde endast 2 knop samtidigt som nivån i bränsletanken sjönk oroväckande. Enligt "Italian Waters Pilot" skulle det finnas en bensinstation i Augusta norr om Syracusa och vid tretiden på e m gick jag in i hamnen, som är en stor oljehamn, men på det utpekade stället fanns inget bränsle. Det gick heller inte att hitta en lämplig förtöjningsplats under rådande väderförhållanden. Det var bara att lämna hamnen rulla ut genuan och segla tillbaka till Catania. I medvind och medsjö kunde jag göra 6 - 7 knop. Enda nöjet i bedrövelsen var att jag blev underhållen av ett stim delfiner i skymningen. Var tillbaka kl 20.00 och pustade ut efter 11 timmar och 50 sjömil.

Efter totalt 1 vecka i Catania gjorde jag fredagen den 22:a ett nytt försök. Först fyllde jag tanken på bensinstationen som jag hittade med hjälp av marinans personal. Den låg inklämd i fiskehamnen och det var på centimetrarna när att jag kom in till kajen. Jag fyllde fullt vilket innebar 114 liter, det var alltså endast 35 liter kvar i tanken. Sedan bar det av i motvind men av måttlig karaktär. Angjorde hamnen i Syracusa 16.00 efter att ha blivit uppraggad av en "marinero" utanför vågbrytarna. Ligger nu väl skyddat i gamla stan, med en hel del turister men även lokala små fiskebåtar och gamla historiska byggnader och ruiner. Kommer troligtvis att stanna här till på tisdag den 26:e.

Bifogar lite bilder från Catania till att börja med och sedan från Syracusa.
Från Catania ser vi först operans entré och sedan en av de äldre gatorna i närheten av operan. Slutligen en vy från havet med lokala fiskebåtar i förgrunden, gamla stan därefter och slutligen Etna från söder i bakgrunden.

Från Syracusa har vi först en bild från marknaden och en av sju fiskhandlare, sedan en gammal ruin på en piazza i gamla stan, ett gammalt palats och slutligen en lokal fiskebåt på väg in i hamn.

Messinasundet och söderut

Hej igen. Min mor repade sig mot alla odds och kunde flytta tillbaka till sitt äldreboende. Jag återvände till Milazzo den 12 augusti, provianterade och lämnade denna stad den 14. I gassande sol satte jag kurs mot Messinasundet och hade en lugn segling i måttliga vindar fram till sundet med en snittfart på 4 knop. Sundet var en uppenbarelse utan dess like. Mycket trafik av färjor, nöjesbåtar, lastfartyg och svärdfiskar båtar. Samtidigt var medströmmen så kraftig att mina tidigare 4 knop blev till 10 - 11, det var som vattnet kokade av strömvirvlar. Jag hann knappt ta mig ur sundet innan vinden friskade i vid 15 tiden på em. Jag fick en kuling från norr med 15 meter/ sekund och 2 meter höga vågor, som tur var bakifrån. Rullade in genuan och seglade i god fart söderut. Ankrade kl 20.00 i Taormina bukten vid Etnas norra fot. Hade sällskap av en hel del segelbåtar inne ibukten och länge ut låg riktigt häftiga motor yachter samt ett stort kryssningsfartyg. Under kvällen kunde vi alla njuta av ljuset från lavaströmmen ur Etnas krater.

Morgonen efter började lugnt med ett morgondopp i 28 graders vatten, som var så klart att man tydligt såg botten vid 10 meters djup. Eftersom jag låg bra tänkte jag stanna ytterligare en natt men på em ändrade vinden riktning mot ost. Detta ställde till en del oreda bland de ankrade båtarna. En engelsman som låg bredvid mig hade lagt ut så mycket kätting så han drev in i mig. Jag tog upp ankaret och lämnade bukten vid 13.30 för att fortsätta söderut i friska vindar och grov sjö. Tog mig till Catania, en hyfsat stor stad på ostkusten. Kom fram ca 18.00. Hamnavgiften här var riktigt låg för säsongen varför jag beslutat att stanna några dagar medan jag reder upp mina bankaffärer med den tilltänkta vinterhamnen i Licata, mitt på Siciliens sydkust.

Mitt intryck av Sicilien så här långt är att det märks att det är fattigare än i norra Italien. Städerna har en gammal och rätt charmig bebyggelse men det är slitet och man har uppenbarligen problem med klotter. Här är det också betydligt ovanligare att man pratar engelska.

Kommer så småningom att ta mig vidare söderut till Syracusa och därefter västerut längs sykusten.

Bifogar lite bilder.
Först har vi två av motor yachterna, sedan en bild av Taormina uppe på berget och slutligen Etna under dagtid då man bara ser röken ur kratern.

Vidare söderut

Från Salerno fortsatte vi söderut efter kusten och hamna först i Agropoli. En fin liten stad där vi låg i två nätter för att tvätta och byta gastub. Bytet av gastub visade sig vara knepigare än vi trott. Vi fick information från marinan att det skulle gå inne i staden. Vi begav oss iväg med vår tomma tub och hamnade till slut på en bar för att svalka oss med öl och vin. Där frågade vi servitören men varken han eller övriga gäster kunde någon engelska. Alla gästerna engagerade sig dock i vårt bekymmer och två äldre herrar tog mig under armen och tog mig med till den ena mannens bil. Därefter åkte vi runt i staden en halvtimma och letade efter något ställe som hade butangas, utan framgång. Väl tillbaka på baren betalade jag vår dryck och var beredd på att ge upp. Då kom gentlemännen tillbaka, pekade på tuben och visade med gester att jag skulle följa med. Efter en 5 minuters promenad kom vi fram till ett ställe som kunde fylla vår tub. Vi kunde komma tillbaka dagen efter och hämta.

Från Agropoli hade vi tänkt att gå till Stromboli, en av de Eoliska öarna norr om Sicilien. Planerna ändrades dock på grund av för grov motsjö. Istället fortsatte vi efter kusten till en liten stad som heter Camerota. Därifrån gick vi i strålande väder och bra seglingsvind till Stromboli, vilket tog 15 timmar. Under de sista två timmarna kunde vi njuta av skådespelet från vulkanutbrotten på Stromboli. Vi ankrade till slut kl 3 på natten.

Från Stroboli fortsatte vi till Vulcano, en annan av de Eoliska öarna med vulkanisk aktivitet. Där finns gott om heta källor och det steg med jämna mellanrum en svaveldoftanderök ur kratern. Vi ankrade i en vik under vulkanen. Badade i 28 gradigt vatten och njöt i fulla drag. Det var inte lika trevligt att bli abrupt väckt kl 4 på natten av att det hade börjat blåsa från väster. En vindriktning som man inte var skyddad ifrån i denna vik. Vi draggade och var på väg in i en annan båt. Det var bara att ta upp draggen och ge sig av i beckmörkret med kurs på Sicilien.

Klockan 10 på fm kunde vi förtöja i Milazzo och ta igen lite av den förlorade sömnen.

I Milazzo blev vi kontaktade av min syster som meddelade att vår mor var döende. Jag har av denna anledning förhandlat fram en möjlighet att under 2 veckor lämna båten här och åka hem. Flyget hem går imorgon 1 augusti och det innebär att Lena avslutar sin seglingssommar 10 dagar tidigare än planerat.

Bifogar lite bilder från våra hamnar och vulkanöarna. Strombolis utbrott var svårt att fotografera på grund av mörkret. På deföljande två bilderna ser man Stromboli från andra sidan i dagsljus

Salerno

Vi tog oss från Ischia till Salbia vid Vesuvius fot. Under natten hade det regnat och det var mulet när vi gav oss iväg. Vi fick några timmars fin  segling in i Neapelbukten och någon timma efter incheckning bröt det ut ett kraftigt åskväder med skyfallsregn och hagel stora som golfbollar. Då var det skönt att sitta inne. Tisdagen ägnade vi åt ett besök i Pompeji, en fantastisk upplevelse. Att man för över två tusen år sedan byggt en så välorganiserad och vacker stad är häpnadsväckande.

Magnus lämnade oss på onsdagen den 23 juli för att flyga hem och vi fortsatte söderut. Passerade ganska snart Sorento men hamnen där var överfylld så det alternativet avfärdades. Vi fortsatte runt Sorento udden och öster ut efter Amalfikusten. Amalfis lilla hamn passerades och vi valde att satsa på grannen Salerno. Troligtvis ett bra val. Vi fick plats och det är en större stad med mycket charm och skönhet. Vi stannade två nätter för att i lugn och ro titta på staden och proviantera. I morgon bär det av söderut.

Bifogar lite bilder från Pompeji, Vesuvius och Salerno. Först en av de båda amfiteatrarna, sedan ett torg för handel och därefter en väggmålning i ett badhus. Sedan har en bild från Salerno sett från hamnen smugit sig in Slutligen två bilder av Vesuvius sett dels från Pompeji, dels från hamnen,

Från Toscana till Neapelbukten

Hej igen, det har gått en vecka sen sist på grund av långa dagar på sjön och andra aktiviteter. Annika lämnade oss måndag morgon den 14 juli för att åka hem. Vi låg kvar till tisdag i Riva di Traiano innan vi i sol och medvind gav oss av till Fiumicino utanför Rom. Det är den hamn jag senare ska övervintra i. En hyfsat stor stad med 10 minuters bussresa till Leonardo da Vinci flygplatsen och en dryg timmas bussresa till Roms centrum. I Fiumicino tvättade vi och provianterade och badade medan vi väntade på Magnus, vår son, som skulle anlända på torsdagen den 17 juli. Vi mötte honom på flygplatsen på fm och tog sedan bussen in till Rom för lite turistande. Att turista i Rom i mitten av juli är ingen höjdare, för varmt. Vi hann med spanska trappan, Fontana di Trevi och Colluseum.

Dagen efter lade vi ut för att gå söderut. Vi hade en fin seglingsdag med sol och hyfsad medvind till en charmig stad som heter Nettuno. Vi kom dit på lördagen och det var helg och semesterfiranden i hela stan. Efter Nettuno gick vi för motor till Formia. Det blåste nästan ingenting och det blev stekhett under em. Vi badade från båten i 27 graders vatten, i luften är det runt 35 på dagen och 28 på natten. Även i Formia var det ett kaotiskt folkliv med en musikfestival för blåsorkestrar som kulminerade under den lördag vi var där det var allt från jazz till latinamerikanskt som spelades.

Från Formia  gick vi vidare i sol och svaga vindar mot Ischia, en ö i norra delen av Neapelbukten. Vi kom fram på em och fick trängas med många andra. Det är högsäsong och detta är ett populärt mål.
Det blev bad för besättningen medan skepparen checkade in.

Planerna för fortsättningen är att korsa Neapelbukten och hitta en lämplig hamn för att ägna tisdagen åt ett besök i Pompeji. På onsdag mönstrar Magnus av för att åka hem och vi fortsätter söder ut mot Sorrento och Amalfikusten.

Nedan lite bilder på besättningen och turistande.

På väg söderut

Tiden i Salvioli blev något längre än planerat. Till en början på grund av att vi trivdes. Det var vackert, det fanns en badstrand och bra restauranger. Istället för att gå norrut till Livorno och plocka upp vår gäst Annika Rumby låg vi kvar, hyrde bil och hämtade henne i Pisa. Annika är en gammal kompis och arbetskamrat från tiden i Leksand och Gagnef. Efter Annikas ankomst fick vi blåsväder och stannade kvar ytterligare två nätter som ägnades åt bad, turistande och shopping. Shoppingen stod damerna för. Men tillsammans besökte vi Elba än en gång med hjälp av färjan.

Den 11 juli lämnade vi Salvioli med kurs söderut. När sjöbrisen kom vid 12-tiden fick vi en fin segling i halvvind till San Rocca utanför Grosseto i södra Toscana. En badort utan charm men med hyfsad service. Annika lagad en god fläskgryta med ris.

Dagen efter satte vi av för en längre etapp söderut. Dessvärre visade det sig att vädret var emot oss. Väderprognosen hade lovat friska vindar som skulle avta under dagen, måttliga vågor och en vindriktning som skulle fungera. Verkligheten blev en helt annan. Motvind 7 - 10 m/s och grov motsjö. Vi var tacksamma om vi kunde hålla en fart på 3 knop. Annika som har problem med sjösjuka mådde dåligt hela dagen, stackaren. Efter 16 timmars stångande med vågor och vind kunde vi angöra hamnen i Riva di Traiano strax söder om Civitavecchia som ligger strax norr om Rom. I morgon lämnar Annika oss  och åker hem. Hennes vecka blev inte lysande eftersom vi hade sämre väder än vanligt men vi har haft det trevlig ändå.

Nedan kommer lite bilder av besättningen och miljöer.

Toscana

Det tog ett tag tills jag hade möjlighet att lämna en ny rapport. Detta beroende på dålig internetuppkoppling. Från Maddalena var det meningen att vi skulle ta oss till Bonifacio på Corsica men på vägen kom vi på att vår tidplan för att nå Toscana i tid för att plocka upp vår gamla vän Annika var ganska knapp. I Bonifacio sundet ändrade vi planerna och gick upp längs Corsicas ostkust till Solenzara, ett litet samhälle norr om Porto Vecchio. Därifrån gick vi vidare norrut till en större stad som heter Bastia. Vädret var så långt bra med mycket sol även om eftermiddagarna kunde erbjuda friska vindar. Corsica är en vacker ö med mycket höga berg, vissa med ständigt snöklädda toppar, och betydligt grönare än Sardinien. I Bastia stannade vi två nätter, såg på stan och provianterade.

Fredagen den 4 juli bar det av till Elba, Napoleons gamla fängelseö. Vi hade frisk motvind hela vägen och ganska grov motsjö vilket gjorde att etappen tog lite längre tid än planerat. Väl framme och efter att ha fixat middag och ätit tog vi oss en titt på stan, drack kaffe och tittade på fotboll, Brasilen -  Colombia. Förmiddagen dagen efter tog vi en mer rejäl titt på staden Portoferraio.

 Därefter la vi ut för att ta oss den sista lilla biten till Toscanas fastland, 12 sjömil, som avverkades i snabb fart på grund av friska vindar. Fick på slutet problem med att rulla in förseglet och fick ankra utanför hamnen Salivoli och lösa detta innan vi kunde gå in. Ligger nu kvar här till den 9 juli och ska imorgon hämta upp vår gäst Annika på Pisas flygplats. Gårdagen tillbringades på stranden med sol och bad i 25 gradigt vatten. När detta skrivs har vi storm och regn men hoppas att det är snabbt övergående.

Bifogar lite bilder från Bastia och Elba. De första tre från Bastia och resterande tre från Porteferraio.