Vidare söderut

Från Salerno fortsatte vi söderut efter kusten och hamna först i Agropoli. En fin liten stad där vi låg i två nätter för att tvätta och byta gastub. Bytet av gastub visade sig vara knepigare än vi trott. Vi fick information från marinan att det skulle gå inne i staden. Vi begav oss iväg med vår tomma tub och hamnade till slut på en bar för att svalka oss med öl och vin. Där frågade vi servitören men varken han eller övriga gäster kunde någon engelska. Alla gästerna engagerade sig dock i vårt bekymmer och två äldre herrar tog mig under armen och tog mig med till den ena mannens bil. Därefter åkte vi runt i staden en halvtimma och letade efter något ställe som hade butangas, utan framgång. Väl tillbaka på baren betalade jag vår dryck och var beredd på att ge upp. Då kom gentlemännen tillbaka, pekade på tuben och visade med gester att jag skulle följa med. Efter en 5 minuters promenad kom vi fram till ett ställe som kunde fylla vår tub. Vi kunde komma tillbaka dagen efter och hämta.

Från Agropoli hade vi tänkt att gå till Stromboli, en av de Eoliska öarna norr om Sicilien. Planerna ändrades dock på grund av för grov motsjö. Istället fortsatte vi efter kusten till en liten stad som heter Camerota. Därifrån gick vi i strålande väder och bra seglingsvind till Stromboli, vilket tog 15 timmar. Under de sista två timmarna kunde vi njuta av skådespelet från vulkanutbrotten på Stromboli. Vi ankrade till slut kl 3 på natten.

Från Stroboli fortsatte vi till Vulcano, en annan av de Eoliska öarna med vulkanisk aktivitet. Där finns gott om heta källor och det steg med jämna mellanrum en svaveldoftanderök ur kratern. Vi ankrade i en vik under vulkanen. Badade i 28 gradigt vatten och njöt i fulla drag. Det var inte lika trevligt att bli abrupt väckt kl 4 på natten av att det hade börjat blåsa från väster. En vindriktning som man inte var skyddad ifrån i denna vik. Vi draggade och var på väg in i en annan båt. Det var bara att ta upp draggen och ge sig av i beckmörkret med kurs på Sicilien.

Klockan 10 på fm kunde vi förtöja i Milazzo och ta igen lite av den förlorade sömnen.

I Milazzo blev vi kontaktade av min syster som meddelade att vår mor var döende. Jag har av denna anledning förhandlat fram en möjlighet att under 2 veckor lämna båten här och åka hem. Flyget hem går imorgon 1 augusti och det innebär att Lena avslutar sin seglingssommar 10 dagar tidigare än planerat.

Bifogar lite bilder från våra hamnar och vulkanöarna. Strombolis utbrott var svårt att fotografera på grund av mörkret. På deföljande två bilderna ser man Stromboli från andra sidan i dagsljus

Salerno

Vi tog oss från Ischia till Salbia vid Vesuvius fot. Under natten hade det regnat och det var mulet när vi gav oss iväg. Vi fick några timmars fin  segling in i Neapelbukten och någon timma efter incheckning bröt det ut ett kraftigt åskväder med skyfallsregn och hagel stora som golfbollar. Då var det skönt att sitta inne. Tisdagen ägnade vi åt ett besök i Pompeji, en fantastisk upplevelse. Att man för över två tusen år sedan byggt en så välorganiserad och vacker stad är häpnadsväckande.

Magnus lämnade oss på onsdagen den 23 juli för att flyga hem och vi fortsatte söderut. Passerade ganska snart Sorento men hamnen där var överfylld så det alternativet avfärdades. Vi fortsatte runt Sorento udden och öster ut efter Amalfikusten. Amalfis lilla hamn passerades och vi valde att satsa på grannen Salerno. Troligtvis ett bra val. Vi fick plats och det är en större stad med mycket charm och skönhet. Vi stannade två nätter för att i lugn och ro titta på staden och proviantera. I morgon bär det av söderut.

Bifogar lite bilder från Pompeji, Vesuvius och Salerno. Först en av de båda amfiteatrarna, sedan ett torg för handel och därefter en väggmålning i ett badhus. Sedan har en bild från Salerno sett från hamnen smugit sig in Slutligen två bilder av Vesuvius sett dels från Pompeji, dels från hamnen,

Från Toscana till Neapelbukten

Hej igen, det har gått en vecka sen sist på grund av långa dagar på sjön och andra aktiviteter. Annika lämnade oss måndag morgon den 14 juli för att åka hem. Vi låg kvar till tisdag i Riva di Traiano innan vi i sol och medvind gav oss av till Fiumicino utanför Rom. Det är den hamn jag senare ska övervintra i. En hyfsat stor stad med 10 minuters bussresa till Leonardo da Vinci flygplatsen och en dryg timmas bussresa till Roms centrum. I Fiumicino tvättade vi och provianterade och badade medan vi väntade på Magnus, vår son, som skulle anlända på torsdagen den 17 juli. Vi mötte honom på flygplatsen på fm och tog sedan bussen in till Rom för lite turistande. Att turista i Rom i mitten av juli är ingen höjdare, för varmt. Vi hann med spanska trappan, Fontana di Trevi och Colluseum.

Dagen efter lade vi ut för att gå söderut. Vi hade en fin seglingsdag med sol och hyfsad medvind till en charmig stad som heter Nettuno. Vi kom dit på lördagen och det var helg och semesterfiranden i hela stan. Efter Nettuno gick vi för motor till Formia. Det blåste nästan ingenting och det blev stekhett under em. Vi badade från båten i 27 graders vatten, i luften är det runt 35 på dagen och 28 på natten. Även i Formia var det ett kaotiskt folkliv med en musikfestival för blåsorkestrar som kulminerade under den lördag vi var där det var allt från jazz till latinamerikanskt som spelades.

Från Formia  gick vi vidare i sol och svaga vindar mot Ischia, en ö i norra delen av Neapelbukten. Vi kom fram på em och fick trängas med många andra. Det är högsäsong och detta är ett populärt mål.
Det blev bad för besättningen medan skepparen checkade in.

Planerna för fortsättningen är att korsa Neapelbukten och hitta en lämplig hamn för att ägna tisdagen åt ett besök i Pompeji. På onsdag mönstrar Magnus av för att åka hem och vi fortsätter söder ut mot Sorrento och Amalfikusten.

Nedan lite bilder på besättningen och turistande.

På väg söderut

Tiden i Salvioli blev något längre än planerat. Till en början på grund av att vi trivdes. Det var vackert, det fanns en badstrand och bra restauranger. Istället för att gå norrut till Livorno och plocka upp vår gäst Annika Rumby låg vi kvar, hyrde bil och hämtade henne i Pisa. Annika är en gammal kompis och arbetskamrat från tiden i Leksand och Gagnef. Efter Annikas ankomst fick vi blåsväder och stannade kvar ytterligare två nätter som ägnades åt bad, turistande och shopping. Shoppingen stod damerna för. Men tillsammans besökte vi Elba än en gång med hjälp av färjan.

Den 11 juli lämnade vi Salvioli med kurs söderut. När sjöbrisen kom vid 12-tiden fick vi en fin segling i halvvind till San Rocca utanför Grosseto i södra Toscana. En badort utan charm men med hyfsad service. Annika lagad en god fläskgryta med ris.

Dagen efter satte vi av för en längre etapp söderut. Dessvärre visade det sig att vädret var emot oss. Väderprognosen hade lovat friska vindar som skulle avta under dagen, måttliga vågor och en vindriktning som skulle fungera. Verkligheten blev en helt annan. Motvind 7 - 10 m/s och grov motsjö. Vi var tacksamma om vi kunde hålla en fart på 3 knop. Annika som har problem med sjösjuka mådde dåligt hela dagen, stackaren. Efter 16 timmars stångande med vågor och vind kunde vi angöra hamnen i Riva di Traiano strax söder om Civitavecchia som ligger strax norr om Rom. I morgon lämnar Annika oss  och åker hem. Hennes vecka blev inte lysande eftersom vi hade sämre väder än vanligt men vi har haft det trevlig ändå.

Nedan kommer lite bilder av besättningen och miljöer.

Toscana

Det tog ett tag tills jag hade möjlighet att lämna en ny rapport. Detta beroende på dålig internetuppkoppling. Från Maddalena var det meningen att vi skulle ta oss till Bonifacio på Corsica men på vägen kom vi på att vår tidplan för att nå Toscana i tid för att plocka upp vår gamla vän Annika var ganska knapp. I Bonifacio sundet ändrade vi planerna och gick upp längs Corsicas ostkust till Solenzara, ett litet samhälle norr om Porto Vecchio. Därifrån gick vi vidare norrut till en större stad som heter Bastia. Vädret var så långt bra med mycket sol även om eftermiddagarna kunde erbjuda friska vindar. Corsica är en vacker ö med mycket höga berg, vissa med ständigt snöklädda toppar, och betydligt grönare än Sardinien. I Bastia stannade vi två nätter, såg på stan och provianterade.

Fredagen den 4 juli bar det av till Elba, Napoleons gamla fängelseö. Vi hade frisk motvind hela vägen och ganska grov motsjö vilket gjorde att etappen tog lite längre tid än planerat. Väl framme och efter att ha fixat middag och ätit tog vi oss en titt på stan, drack kaffe och tittade på fotboll, Brasilen -  Colombia. Förmiddagen dagen efter tog vi en mer rejäl titt på staden Portoferraio.

 Därefter la vi ut för att ta oss den sista lilla biten till Toscanas fastland, 12 sjömil, som avverkades i snabb fart på grund av friska vindar. Fick på slutet problem med att rulla in förseglet och fick ankra utanför hamnen Salivoli och lösa detta innan vi kunde gå in. Ligger nu kvar här till den 9 juli och ska imorgon hämta upp vår gäst Annika på Pisas flygplats. Gårdagen tillbringades på stranden med sol och bad i 25 gradigt vatten. När detta skrivs har vi storm och regn men hoppas att det är snabbt övergående.

Bifogar lite bilder från Bastia och Elba. De första tre från Bastia och resterande tre från Porteferraio.